Ni kan pusta ut, jag är inte gravid.

I söndags hade jag som bekant quality- & bullbakstime hemma hos mamma & pappa och sov sedan över, en lugn & njutningsfull natt. Vaknade mer utvilad än på länge och spenderade resten av dagen i Kungälv. Passade på att ringa mina Kungälvsbosatta töser & fram emot sjusnåret var fyra nöjda tjejer & en förstoppad(?) hund vid namn Lotta iväg på en härlig långpromenad i förvårskvällen.

Väl iväg på den där promenaden när vi gick och pratade om ditten & datten & allt möjligt, så påminde oss Malin om något. Nämligen att vi för ett par år sedan (mest på skämt) sagt att vi, när vi skulle börja uppnå den där mogna åldern av föräldraskap, skulle se till att bli gravida ungefär samtidigt. På så sätt kunde vi alla vara mamma-lediga tillsammans,  och kunna glassa runt på stan med våra bebbar ihop, som äkta lattemorsor. Något i den stilen.

Vår gemensamma tidpunkt för barnabörd: Mars 2012.

Efter att ha konstaterat detta skrattade vi högt & började sedan skruva lite besvärat på oss & komma med diverse ursäkter. Det är lite lustigt det där, att ju äldre man blir, desto mer skjuter man på det där datumet.

I mitt 22-åriga huvud var 27 en perfekt ålder att föda barn i.
I mitt 25-åriga utbrister jag frustrerat: mamma vid 27, äru inte riktigt klok??!!!

Egentligen tycker jag fortfarande att det är en bra ålder. Men det passar liksom inte in i mitt liv. Som nybliven singel ser jag ju det inte alldeles bakom hörnet direkt heller :P

Till mamma: Om du hemskt gärna vill ha barnbarn snart så kanske lillasyster Maria kan ställa upp & bli först? (förvisso hittade jag en vältummad bok hemma hos henne sist jag var där som hette "100 anledningar att inte skaffa barn" eller något liknande. So don't get your hopes up.)