Mitt sinne för ekonomi är helt enkelt oslagbart. Oslagbart dåligt.

Igår efter jobbet sprang jag på Natta nere i Sahlgrenskas kulvert, där vi har våra omklädningsrum. Vi pratade rent allmänt om saker en stund, bland annat vet jag att jag yttrade mig om min ekonomiska situation och sa "Jag har insett att jag inte har fullt så mycket pengar kvar som jag trodde, verkligen dags att börja hålla i dem, så att man kan unna sig saker på Kreta istället". Så vet jag helt säkert att jag sa. När vi hade sagt hejdå drog jag ner på stan för att hämta ut resväskan som jag köpt på Accent dagen innan. Tänkte lite spontant att det kunde vara trevligt att kika in på H&M en stund innan och bara strosa lite och nypa i plaggen som jag INTE skulle köpa. Vad händer? Jo, jag kommer ut ur affären med detta och ett saligt, nyshoppat leende på läpparna:

Visserligen ett relativt billigt kalas, men ändå. Jag skulle ju inte shoppa (fast innerst inne är jag rätt nöjd).

Idag har mitt halsont som jag gått runt med i liten skala i några veckor faktiskt brutit ut. Tillsammans med en sprängande huvudvärk som tvingade mig att sjukanmäla mig från jobbet imorse. Synden straffar sig själv? :P